tack

Tack för livet, tack för vänner
tack för fågelns jubelsång.
Tack för att jag ännu känner
när som våren är på gång.

Ännu hör jag vindens susning
när den rör vid trädets topp.
Och jag ser med stor förtjusning
hur en morgonsol går opp.

När jag gammal blir och sliten
och jag inga drömmar har,
när min värld är trångsynt liten,
håll mig inte längre kvar

Jag vill kunna gå i skogen
bara vara där en stund.
Drömma mig tillbaks till logen
och min ungdoms gröna lund.

När min kropp helt inflammeras
är det bara ett jag ber
låt mig slippa isoleras
där jag inga blommor ser.

Inget menlöst prat vid sängen:
Du ska se det blir nog bra.
Lämna mig ifred på ängen
när jag en gång ska åstad.

Jag vill inte har en roll i
någon trist och sjuk miljö,
inte ligga som ett kolli
bara lugnt och värdigt dö.

Varför ska vi tvingas skära
det som är naturens gång?
Nej jag vill att mina kära
minns mig med en glädjesång