Nu när vi är samlade alla
Så ville jag sjunga en sång
För killen som firas i afton
Han fyller blott 20 en gång
Rikard, Rikard du föddes till jorden av mor så strong
Kent han titta och svimma knappt en enda gång
När morsan och farsan blev gifta
Söt brudnäbb det var du minsann
Och Anders och mig höll i handen
När vi gick till altaret fram
Akta handen ett sår med en skorpa det fanns det här
Varma strykjärn små barn ska ej fingra på där
Du växte upp på Kappagården
I sandlådan lekte du far
Till paddor du hittat i bäcken
Men varsam om djuren du var
Snäll mot andra det är du och bryr dig om stort och smått
Kanske retats med syskon när morsan har gått
En sångfågel är du det vet jag
Som uppträtt på Broddetorparda´n
Om tuppen blev gift med kalkonen
Sjöng du för båd´ vuxna och barn
Thomas G:son och Kindbom kan slänga sig i en vägg
Trots din insats så kastades ej några ägg
I Tjecko du varit på resa
I Spanien var du också
Men passet låg i morsans väska
Hur skulle nu hemresan gå
Rikard sörjde när passet han fick räcktes i hans hand
Alldeles ensam så länge i främmande land
I högstadiet lärdes elever
Om sexkunskap, vårtor och HIV
Med ökade kunskaper togs det
Till MVC rätt många kliv
Kanske minnen från Polen du har när du låstes in
Av en polska, vad tror du hon hade i sinn´?
På somrar har du tjänat pengar
Bland äggulor, vitor och skal
Du granskat och synat dem alla
Från sprickor, blod och smuts så hal
Nuförtiden är äggen från Skara i uselt skick
Det börja genast när Rikard från jobbet hem gick
Att fiska det gillar du också
På kusten bland krabbor och tång
Men även från taken på gömslen
Fast ovett fick du på en gång
Aja Baja fast busstreck hör till när man är en grabb
Och nu vet vi att på springa är du rätt snabb
Det finns mycket mera att sjunga
Om vad du har gjort fram tills nu
Om smällda ballonger i Graceland
Kört rally i diket –jehu
EPA:n, skolan, om böcker du läser av Jan Guillou
Hur du städar i byschan där du brukar bo
Nu börjar så halsen att torka
Jag tycker vi höjer en skål
För Rikard som bjudit till festen
För att han idag fyller år
Grattis Grattis tänk tiden går fort när man roligt har
Lycka önskar vi dig alla dar som är kvar!
Text Cecilia Åberg
Melodi: My Bonnie
aftonbön
käre gode gud
tack för idag
gör så att vi får glass imorgon
och att pappa inte skäller.
ida 5 år
tack för idag
gör så att vi får glass imorgon
och att pappa inte skäller.
ida 5 år
Vårvisa
Jag gick mig ut i skogen
en vårdag i april
och på en liten stubbe
jag satte mig så still,
så still och tyst som musen.
Där spelade väl tusen
små bäckar ibland sten och strå
en vårlåt, och jag hörde på.
Och lärkan sjöng så lätt och glad
högt uppe i det blå.
Och tätt intill en driva
stack tussilago opp
och vinkade till solen
med liten ljusgul topp.
i vårens vind, den ljumma,
satt haren med sin gumma
på tuvan, och de gjorde sig
så fina bägge två,
och harfrun hade redan fått
sin sommarkappa på.
Thorbjörn Egner
en vårdag i april
och på en liten stubbe
jag satte mig så still,
så still och tyst som musen.
Där spelade väl tusen
små bäckar ibland sten och strå
en vårlåt, och jag hörde på.
Och lärkan sjöng så lätt och glad
högt uppe i det blå.
Och tätt intill en driva
stack tussilago opp
och vinkade till solen
med liten ljusgul topp.
i vårens vind, den ljumma,
satt haren med sin gumma
på tuvan, och de gjorde sig
så fina bägge två,
och harfrun hade redan fått
sin sommarkappa på.
Thorbjörn Egner
Värdegrund
Tala sanning
Snälla mot varandra
Säga förlåt
Hjälpa varandra
Inte förstöra saker
Vänta på sin tur
Låta bli att slåss och bråka
Lyssna när någon pratar
Alla får vara med och bestämma
Nej-sluta regeln
Myrans Förskola
Snälla mot varandra
Säga förlåt
Hjälpa varandra
Inte förstöra saker
Vänta på sin tur
Låta bli att slåss och bråka
Lyssna när någon pratar
Alla får vara med och bestämma
Nej-sluta regeln
Myrans Förskola
Tack för senast
Tack för att du körde så många mil
med Er fina bil
för att hälsa på
det var så roligt så
Hans namn som börjar på Å
och så flickorna de små
Alla hälsas med kram
från Mormoster Majsan
Text: moster maj
med Er fina bil
för att hälsa på
det var så roligt så
Hans namn som börjar på Å
och så flickorna de små
Alla hälsas med kram
från Mormoster Majsan
Text: moster maj
Till fröken Ulrica
Kära Ulrica,
Du kan konsten att berika
livet för stora och små.
Lycka till
vi önska vill
vi vet att ditt barn en bra mamma kommer få.
Text: Cecilia Åberg
Du kan konsten att berika
livet för stora och små.
Lycka till
vi önska vill
vi vet att ditt barn en bra mamma kommer få.
Text: Cecilia Åberg
Hämta något
Hämta något runt
lite strunt
Någonting som är
mycket tunt
En liten fjäder
Gamla kläder
Något som blommar
i vackert väder
En svart liten myra
Spill från djur som
har fyra
Någonting som ej
går att hyra
Kan du hämta något grönt
och något som känns skönt
En kul liten grej
Och något du vill ge till mig
En pinne som ser ut som ett y
Och en blomma som är ny
Något som var här i fjol
Och något som nästa år gror
Fixa också en himpa-dimpa
Och något som liknar en limpa
En grej som smäller, det är kul
Och sist en som är lite gul
Hämta en liten sten
Och en sak som är len
Hämta tre gulnade blad
som du kan lägga på rad
Titta försiktigt
efter liv under barken
Ta med dig något
som legat länge på marken
Hämta en knopp som
är färdig nästa vår
Och något litet som växt
sakta i många år
Spår av djur
En krumelur
Någonting som kanske
ger tur
Bruna blad
Tre mossor i rad
Någonting ifrån
en stad
En rostig sak
En pinne rak
Någonting till
myrornas tak
Hämta någonting rött
och någonting blått
Någonting blött
och nå´t som är grått
Någonting alldeles nytt
för i år
Någonting äldre än
2000 år
En larväten pinne
En bit av en lav
Något du vågar
att äta av
lite strunt
Någonting som är
mycket tunt
En liten fjäder
Gamla kläder
Något som blommar
i vackert väder
En svart liten myra
Spill från djur som
har fyra
Någonting som ej
går att hyra
Kan du hämta något grönt
och något som känns skönt
En kul liten grej
Och något du vill ge till mig
En pinne som ser ut som ett y
Och en blomma som är ny
Något som var här i fjol
Och något som nästa år gror
Fixa också en himpa-dimpa
Och något som liknar en limpa
En grej som smäller, det är kul
Och sist en som är lite gul
Hämta en liten sten
Och en sak som är len
Hämta tre gulnade blad
som du kan lägga på rad
Titta försiktigt
efter liv under barken
Ta med dig något
som legat länge på marken
Hämta en knopp som
är färdig nästa vår
Och något litet som växt
sakta i många år
Spår av djur
En krumelur
Någonting som kanske
ger tur
Bruna blad
Tre mossor i rad
Någonting ifrån
en stad
En rostig sak
En pinne rak
Någonting till
myrornas tak
Hämta någonting rött
och någonting blått
Någonting blött
och nå´t som är grått
Någonting alldeles nytt
för i år
Någonting äldre än
2000 år
En larväten pinne
En bit av en lav
Något du vågar
att äta av
Kom vila
Kom vila du lilla fågel ty kvällen är sen
kom vila så skönt i ditt bo
kom vila du lilla fågel på skyddande gren
och vinden ska skänka dig ro.
Du har flugit så långt, du har flugit dig trött,
du har kvittrat och sjungit för alla du mött,
Kom vila du lilla fågel
kom vila
Kom vila du lilla fågel din dag är förbi
Kom vila i drömmen så skön
Kom vila du lilla fågel snart flyger du fri
det får du av vinden som lön.
Du har sjungit så fint och så skönt dagen lång,
du har gjort allt så ljust med din ljuvliga sång,
Kom vila du lilla fågel
kom vila
Atle Burman
kom vila så skönt i ditt bo
kom vila du lilla fågel på skyddande gren
och vinden ska skänka dig ro.
Du har flugit så långt, du har flugit dig trött,
du har kvittrat och sjungit för alla du mött,
Kom vila du lilla fågel
kom vila
Kom vila du lilla fågel din dag är förbi
Kom vila i drömmen så skön
Kom vila du lilla fågel snart flyger du fri
det får du av vinden som lön.
Du har sjungit så fint och så skönt dagen lång,
du har gjort allt så ljust med din ljuvliga sång,
Kom vila du lilla fågel
kom vila
Atle Burman
Sv. Ps. 183:1-3
Som sådden förnimmer Guds välbehag i fattig och stenig mull,
så prisa din Gud, du min kropp, idag för vägens och bördornas skull.
För kraften och viljan, för stegets svikt, för klara och stränga bud,
för jordisk gärning och jordisk plikt jag tackar dig, himlarnas Gud.
Den kommer så stilla, din vilodag, med frid och med helig ro.
Ditt krav är så stort och min kraft så svag. Så lär mig, o Herre, att tro,
att helga mitt verk åt din kärleks sak och glömma mitt eget liv.
Den bördas tyngd som gör ryggen rak, du skördarnas Herre, mig giv.
O, led mig med enkla och trygga ord var dag i ditt rike in,
och lär mig att minnas att denna jord, och icke blott himlen, är din,
att här skall det prövas, som värde fått, allt efter din stränghets lag;
men mät mig, Gud, med din mildhets mått en gång på uppståndelsens dag.
Sjungen på farmor Elsas begravning
så prisa din Gud, du min kropp, idag för vägens och bördornas skull.
För kraften och viljan, för stegets svikt, för klara och stränga bud,
för jordisk gärning och jordisk plikt jag tackar dig, himlarnas Gud.
Den kommer så stilla, din vilodag, med frid och med helig ro.
Ditt krav är så stort och min kraft så svag. Så lär mig, o Herre, att tro,
att helga mitt verk åt din kärleks sak och glömma mitt eget liv.
Den bördas tyngd som gör ryggen rak, du skördarnas Herre, mig giv.
O, led mig med enkla och trygga ord var dag i ditt rike in,
och lär mig att minnas att denna jord, och icke blott himlen, är din,
att här skall det prövas, som värde fått, allt efter din stränghets lag;
men mät mig, Gud, med din mildhets mått en gång på uppståndelsens dag.
Sjungen på farmor Elsas begravning
Sänd Herre dina änglar ut
Sänd Herre dina änglar ut,
att själen må vid livets slut
Av dem till himlen föras;
Och låt min trötta kropp i ro
sig vila i sitt tysta bo,
Tills där din röst skall höras.
Då skall jag klädd i helig skrud,
Med mina ögon skåda Gud
Och av hans nåd och härlighet
Mig fröjda i all evighet.
Svensk Psalm, skriven i farmor Elsas dödsannons
att själen må vid livets slut
Av dem till himlen föras;
Och låt min trötta kropp i ro
sig vila i sitt tysta bo,
Tills där din röst skall höras.
Då skall jag klädd i helig skrud,
Med mina ögon skåda Gud
Och av hans nåd och härlighet
Mig fröjda i all evighet.
Svensk Psalm, skriven i farmor Elsas dödsannons
Kärt barn har många namn
Om ni någon gång försöker komma på namn till det som hamnat i toastolen...
1. Fantomsjua
Du vet att du har skitit. Det finns skit på papperet men inget i muggen. Ibland kallas den för "Torpedskiten" av de som hör plasket.
2. Teflonkabeln
Glider ut så snabbt och lätt att du inte ens märker det. Det finns inte ett spår på papperet, utan du måste kolla i muggen för att vara säker på att du skitit överhuvudtaget.
3. Smacken
Samma konsistens som tjära. Lämnar permanenta märken i muggen och du torkar dig 18 gånger utan att bli ren. Det slutar med att du ger upp och stoppar papper i kalsongerna för att inte skita ner dem.
4. Luringen
Du är klar, torkar dig och är precis på väg att ställa dig upp när du inser... att det kommer MER!
5. Spräck-en-ven-i-pannan skiten
Skiten som fick Elvis att kasta in handduken. Den kommer inte förrän du är svettig, skakande och alldeles blå av all ansträngning.
6. Viktväktarn
Fullständig tömning. Du skiter så mycket att du tappar 10 kilo mer än du tidigare ätit. Viss oroskänsla infinner sig om avsaknaden av vissa organ...
7. Touch down skiten
Den nuddar vattnet innan den släpper från kroppen.
8. Nu direkt skiten
Du får minsann vara inom en 10 sekunders radie av muggen. Normalt så inträffar den innan du hinner få ner byxorna.
9. King Kong skiten
Den är STOR, så stor att det är tveksamt om den kommer att kunna spolas ner utan att bli delad. Vanligtvis skiter man en sån här när man är hos någon annan.
10. Blöta skinkor skiten
Skiten som alltid gör magplask och skvätter ner hela häcken.
11.Önskeskiten
Du sitter där, jäkligt skitnödig, fiser ett par gånger men skiter ändå inte.
12. Cementskiten
När du väl börjat skita önskar du att du fått en ryggmärgsbedövning.
13. Ormskiten
Rätt mjuk, ungefär lika stor som tummen men minst en meter lång. Den har potentialen att bli en "Torpedskit".
14.Korkskiten, även kallad "Flytaren"
Du spolar tre gånger och den är fortfarande kvar. Herregud, hur blir man av med den, den är fanimej osänkbar. Naturligtvis inträffar denna skit alltid hemma hos någon annan.
15. Den Mexikanska skiten, eller "Vulkanskiten"
Det är som att skita sulfat. Låt absolut ingen svett rinna mellan skinkorna de närmaste dagarna. Det är inte riktigt säkert att börja äta förrän häcken slutat svida.
16. Ölskiten
Den absolut värsta, naturligtvis också den mest vanliga. Inträffar dagen efter kvällen före. Normalt brukar det ju inte lukta så illa, men den här skiten luktar verkligen faan! Du sprejar muggen så mycket att det ser ut som den blivit dränkt i tallbarr. Du fattar inte hur din häck kan sprida så mycket skit genom ett sånt litet hål. Sen upptäcker du att det inte finns ett spår av toapapper, ingen doftspray, ingen toalettborste och naturligtvis står kvällens ragg och väntar på att muggen ska bli ledig. Naturligtvis inträffar denna skit alltid hemma hos någon annan.
17. Harskiten
Skiten kommer i omgångar i form av små klumpar som ser ut som harbajs.
18. Lufttrycksskiten Den kommer innan du ens hinner ana, du står å fiser så gött när kalsongerna helt plötsligt blivigt tunga och kalla... När du sen kollar i kalsongerna är det ingen vacker syn.
Texten funnen på www.libero.se
1. Fantomsjua
Du vet att du har skitit. Det finns skit på papperet men inget i muggen. Ibland kallas den för "Torpedskiten" av de som hör plasket.
2. Teflonkabeln
Glider ut så snabbt och lätt att du inte ens märker det. Det finns inte ett spår på papperet, utan du måste kolla i muggen för att vara säker på att du skitit överhuvudtaget.
3. Smacken
Samma konsistens som tjära. Lämnar permanenta märken i muggen och du torkar dig 18 gånger utan att bli ren. Det slutar med att du ger upp och stoppar papper i kalsongerna för att inte skita ner dem.
4. Luringen
Du är klar, torkar dig och är precis på väg att ställa dig upp när du inser... att det kommer MER!
5. Spräck-en-ven-i-pannan skiten
Skiten som fick Elvis att kasta in handduken. Den kommer inte förrän du är svettig, skakande och alldeles blå av all ansträngning.
6. Viktväktarn
Fullständig tömning. Du skiter så mycket att du tappar 10 kilo mer än du tidigare ätit. Viss oroskänsla infinner sig om avsaknaden av vissa organ...
7. Touch down skiten
Den nuddar vattnet innan den släpper från kroppen.
8. Nu direkt skiten
Du får minsann vara inom en 10 sekunders radie av muggen. Normalt så inträffar den innan du hinner få ner byxorna.
9. King Kong skiten
Den är STOR, så stor att det är tveksamt om den kommer att kunna spolas ner utan att bli delad. Vanligtvis skiter man en sån här när man är hos någon annan.
10. Blöta skinkor skiten
Skiten som alltid gör magplask och skvätter ner hela häcken.
11.Önskeskiten
Du sitter där, jäkligt skitnödig, fiser ett par gånger men skiter ändå inte.
12. Cementskiten
När du väl börjat skita önskar du att du fått en ryggmärgsbedövning.
13. Ormskiten
Rätt mjuk, ungefär lika stor som tummen men minst en meter lång. Den har potentialen att bli en "Torpedskit".
14.Korkskiten, även kallad "Flytaren"
Du spolar tre gånger och den är fortfarande kvar. Herregud, hur blir man av med den, den är fanimej osänkbar. Naturligtvis inträffar denna skit alltid hemma hos någon annan.
15. Den Mexikanska skiten, eller "Vulkanskiten"
Det är som att skita sulfat. Låt absolut ingen svett rinna mellan skinkorna de närmaste dagarna. Det är inte riktigt säkert att börja äta förrän häcken slutat svida.
16. Ölskiten
Den absolut värsta, naturligtvis också den mest vanliga. Inträffar dagen efter kvällen före. Normalt brukar det ju inte lukta så illa, men den här skiten luktar verkligen faan! Du sprejar muggen så mycket att det ser ut som den blivit dränkt i tallbarr. Du fattar inte hur din häck kan sprida så mycket skit genom ett sånt litet hål. Sen upptäcker du att det inte finns ett spår av toapapper, ingen doftspray, ingen toalettborste och naturligtvis står kvällens ragg och väntar på att muggen ska bli ledig. Naturligtvis inträffar denna skit alltid hemma hos någon annan.
17. Harskiten
Skiten kommer i omgångar i form av små klumpar som ser ut som harbajs.
18. Lufttrycksskiten Den kommer innan du ens hinner ana, du står å fiser så gött när kalsongerna helt plötsligt blivigt tunga och kalla... När du sen kollar i kalsongerna är det ingen vacker syn.
Texten funnen på www.libero.se
Majlis födelsedagsdikt
När du sextio fylla
vi ville dig hylla
Mor, dotter, farmor och fru
moster svärmor, syster och sonhustru
På dans i Karlsborg i unga år du träffade en med uniform
som tog dig med storm
Snart blev det bröllop, bostad och tre barn kom fort,
det gick som smort
I växeln började du jobba så smått
Du svarar så artigt och klär dig så flott
I trädgård du planterar och i jorden du påtar
Du lyssnar gärna till Christer Sjögrens låtar
Vi önskar dig många sköna år framöver
Med mycket roligt och med en massa klöver
Text: Cecilia Åberg
vi ville dig hylla
Mor, dotter, farmor och fru
moster svärmor, syster och sonhustru
På dans i Karlsborg i unga år du träffade en med uniform
som tog dig med storm
Snart blev det bröllop, bostad och tre barn kom fort,
det gick som smort
I växeln började du jobba så smått
Du svarar så artigt och klär dig så flott
I trädgård du planterar och i jorden du påtar
Du lyssnar gärna till Christer Sjögrens låtar
Vi önskar dig många sköna år framöver
Med mycket roligt och med en massa klöver
Text: Cecilia Åberg
DAGISFRÖKEN
Dagisfröken
Som gör hembesöken i villa- och lägenhetsköken
med ögon som höken
Klarar medlingsförsöken och fredsförsöken
Och vid matbordet gör övertalningsförsöken
Som i fickan har sand- och stenöken efter gång i vägkröken
då ni lyssnar efter göken
Och på vintern blir snöig av snöröken
Som pillar bort löken i maten från skolköken
Och av tandtrollen ser vi inte röken
Somnar gott framåt nattkröken
och i sömnen har hjärnspöken
Är vaken och vänlig på morgonkröken
Gör studiebesöken, ibland hos skolfröken
Arbetsgivaren varnar för mutförsöken
Som övar i brandröken
Utan er vore det öken
Tack och Ajöken!
Text: Cecilia Åberg
Som gör hembesöken i villa- och lägenhetsköken
med ögon som höken
Klarar medlingsförsöken och fredsförsöken
Och vid matbordet gör övertalningsförsöken
Som i fickan har sand- och stenöken efter gång i vägkröken
då ni lyssnar efter göken
Och på vintern blir snöig av snöröken
Som pillar bort löken i maten från skolköken
Och av tandtrollen ser vi inte röken
Somnar gott framåt nattkröken
och i sömnen har hjärnspöken
Är vaken och vänlig på morgonkröken
Gör studiebesöken, ibland hos skolfröken
Arbetsgivaren varnar för mutförsöken
Som övar i brandröken
Utan er vore det öken
Tack och Ajöken!
Text: Cecilia Åberg
Anders födelsedagsvisa
Melodi: Gubben Noak
Allesammans, lyssna noga
det har blivit dags
Svälj ner goda maten
tomma lämnas faten
Vi ska sjunga om vår Anders,
kaffet kommer strax
När du föddes i maj månad
göken gol i väst
Bollen har du funnit
Många guld du vunnit
På vår egna kontinent
har du blitt´ korad; bäst!
Älgstigen där bodde du
när du var liten grabb
Stenmark var idolen
Grannar hörde vrålen
När du mellan träden susa
fram så jättesnabb.
Eget rum fick du på
Gäregatan tjugosex
Nåde den som störde
eller den som rörde
Dina plastsoldater eller
Tyrosaurus Rex
Anders vaknar rädd om natten
traskar in till far
Makar plats i bädden
Lasse är ej klädder´
Anders tar ett stadigt grepp för
att i säng blir kvar
Tonåring med aggressioner
slår på trummor hårt
Tondöv Terror rockar
Skara-Bert han skrockar;
”Det går aldrig, ta sig in på
Svensktoppen blir svårt”
En dag kom en söt cyklist som
vill bli Anders fru
Tittar in i fönstret
Kan ni skönja mönstret?
Tiden gick nu glimmar guldet
på de unga tu
Tretti´ år har gått utav ditt
liv –du kan va´ nöjd!
Gläd dig utav livet
Lycka är dig givet
Skål för Anders som blitt´ tretti´
njut och var förnöjd!
Text: Cecilia Åberg
Allesammans, lyssna noga
det har blivit dags
Svälj ner goda maten
tomma lämnas faten
Vi ska sjunga om vår Anders,
kaffet kommer strax
När du föddes i maj månad
göken gol i väst
Bollen har du funnit
Många guld du vunnit
På vår egna kontinent
har du blitt´ korad; bäst!
Älgstigen där bodde du
när du var liten grabb
Stenmark var idolen
Grannar hörde vrålen
När du mellan träden susa
fram så jättesnabb.
Eget rum fick du på
Gäregatan tjugosex
Nåde den som störde
eller den som rörde
Dina plastsoldater eller
Tyrosaurus Rex
Anders vaknar rädd om natten
traskar in till far
Makar plats i bädden
Lasse är ej klädder´
Anders tar ett stadigt grepp för
att i säng blir kvar
Tonåring med aggressioner
slår på trummor hårt
Tondöv Terror rockar
Skara-Bert han skrockar;
”Det går aldrig, ta sig in på
Svensktoppen blir svårt”
En dag kom en söt cyklist som
vill bli Anders fru
Tittar in i fönstret
Kan ni skönja mönstret?
Tiden gick nu glimmar guldet
på de unga tu
Tretti´ år har gått utav ditt
liv –du kan va´ nöjd!
Gläd dig utav livet
Lycka är dig givet
Skål för Anders som blitt´ tretti´
njut och var förnöjd!
Text: Cecilia Åberg
Puttes födelsedagsvisa
melodi: Broder Jakob
Vi har samlats
allihopa
här ikväll
i detta käll
oj, vad vi ska sjunga
ropen de ska runga
-Putte är
pensionär
Tidan var hans
herresäte
Systrar två
retas så
Barnvakt fick han vara
spyor han fick klara
Tröttnade
flyttade
Sextiotalet
ljuva livet
Tonåren
flyr och sen
Träffar söta Anna
kärlek med detsamma
Putte får
Kungens lov
Bra nervöser
inför prästen
Thyra har
medicin
ett runt litet piller
tar bort huvudgriller
ger svett blott
och så chock
Sen kom barnen
Tre till talet
Stor familj
äta vill
Mat fanns allt som oftast
men en dag fick bjudas
utan krus
-en dosa snus
Meckar cyklar
och mopeder
Åker så
han blir blå
knäcker några ställen
jätteont på kvällen
Upp igen
på hojen
Putte är en
riktig greve
på sin gård
har ett hov
Traktorn är den bästa
den han måste testa
båd´ i snö
och i tö
Gräset växer
så det knakar
på en plätt
gödslas rätt
av en prima vara
vad det nu kan vara
slängs rätt ut
vid nattens slut
Torra strupar
har vi nu fått
det är dags
för en skål
Skål för våran Putte
Skål för våran knutte
Hipp Hurra
på hans dag!
Text: Cecilia Åberg
Vi har samlats
allihopa
här ikväll
i detta käll
oj, vad vi ska sjunga
ropen de ska runga
-Putte är
pensionär
Tidan var hans
herresäte
Systrar två
retas så
Barnvakt fick han vara
spyor han fick klara
Tröttnade
flyttade
Sextiotalet
ljuva livet
Tonåren
flyr och sen
Träffar söta Anna
kärlek med detsamma
Putte får
Kungens lov
Bra nervöser
inför prästen
Thyra har
medicin
ett runt litet piller
tar bort huvudgriller
ger svett blott
och så chock
Sen kom barnen
Tre till talet
Stor familj
äta vill
Mat fanns allt som oftast
men en dag fick bjudas
utan krus
-en dosa snus
Meckar cyklar
och mopeder
Åker så
han blir blå
knäcker några ställen
jätteont på kvällen
Upp igen
på hojen
Putte är en
riktig greve
på sin gård
har ett hov
Traktorn är den bästa
den han måste testa
båd´ i snö
och i tö
Gräset växer
så det knakar
på en plätt
gödslas rätt
av en prima vara
vad det nu kan vara
slängs rätt ut
vid nattens slut
Torra strupar
har vi nu fått
det är dags
för en skål
Skål för våran Putte
Skål för våran knutte
Hipp Hurra
på hans dag!
Text: Cecilia Åberg
Stefans födelsedagsvisa
Mel: Trollkarlen, I Indialand…
På Bältaregården där bor det en grabb
som inte är känd för att va´ särskilt snabb
Men hjärta det har han av renaste slag
av guld är det gjutet det kan jag slå vad
Han föddes på sextiotalet minsann
Det är inte klokt vad vår Anna fick fram
En pojke som hittade på massa bus
men som aldrig tagit en endaste snus
En gång i affären vår Stefan försvann
och Anna hon ropade; Kom genast fram!
Men av lille Stefan fanns inte ett spår
I skyltfönstret sussa´ han gott som ett får
På mot´cykeln har han fart fram i vart land
På landsvägar, stubbåkrar och i röd sand
Sin sidovagn packade han riktigt full
med släpkärran fylld skynda´ han genom tull
Som filmproducent gjorde du karriär
och Hans intervjuade all den misär
som blir när man kör uti lera och slask
se´n tröttna´ du på att va´ videofantast
Som arbetskraft var du i Tyskland en gång
Du rev och du slet i en mur av betong
Vi såg se´n på TV vad du hade gjort
Berlinmur´n var borta och det gick som smort
De äldre i släkten du vårdar så ömt
Du handlar och i telefon pratar strunt
-”Du svarar nu, din lille rackare där!”
det säger din mormor som har dig så kär
Nu vill vi dig hylla på din stora dag
med blommor och gåvor och många famntag
Att fyrtio fylla är ändå rätt ungt!
Nej nu ska vi sluta, nu är färdigsjungt!
Text: Cecilia Åberg
På Bältaregården där bor det en grabb
som inte är känd för att va´ särskilt snabb
Men hjärta det har han av renaste slag
av guld är det gjutet det kan jag slå vad
Han föddes på sextiotalet minsann
Det är inte klokt vad vår Anna fick fram
En pojke som hittade på massa bus
men som aldrig tagit en endaste snus
En gång i affären vår Stefan försvann
och Anna hon ropade; Kom genast fram!
Men av lille Stefan fanns inte ett spår
I skyltfönstret sussa´ han gott som ett får
På mot´cykeln har han fart fram i vart land
På landsvägar, stubbåkrar och i röd sand
Sin sidovagn packade han riktigt full
med släpkärran fylld skynda´ han genom tull
Som filmproducent gjorde du karriär
och Hans intervjuade all den misär
som blir när man kör uti lera och slask
se´n tröttna´ du på att va´ videofantast
Som arbetskraft var du i Tyskland en gång
Du rev och du slet i en mur av betong
Vi såg se´n på TV vad du hade gjort
Berlinmur´n var borta och det gick som smort
De äldre i släkten du vårdar så ömt
Du handlar och i telefon pratar strunt
-”Du svarar nu, din lille rackare där!”
det säger din mormor som har dig så kär
Nu vill vi dig hylla på din stora dag
med blommor och gåvor och många famntag
Att fyrtio fylla är ändå rätt ungt!
Nej nu ska vi sluta, nu är färdigsjungt!
Text: Cecilia Åberg
Lasses födelsedagsvisa
Världen är så stor så stor
Lasse Lasse liten
Större än du nånsin tror
Lasse Lasse liten
Gå i skola, jobba sen
Klarar yrkesbiten
Jobbar hårt med asfalten
Lasse Lasse sliten
Tränar hårt med kropp och röst
Cyklar skidar sjunger
Ljuva toner från ditt bröst
och från dina lungor
Kersthin är din levnadsvän
ni gör mycket roligt
Sover gott om morgonen
fastän det är soligt
Två barn har ni också fått
liksom barnbarn fina
Håller hop i vått och torrt
Kärleksbanden skina
Många vitsar finns på lut
ständigt några nya
Du spar ej på något krut
Kersthin brukar fya
Nu har du blitt´ pensionär
och jag vill dig hylla
önskar lycka när du ska
sextiofem fylla!!!
Text: Cecilia Åberg
Lasse Lasse liten
Större än du nånsin tror
Lasse Lasse liten
Gå i skola, jobba sen
Klarar yrkesbiten
Jobbar hårt med asfalten
Lasse Lasse sliten
Tränar hårt med kropp och röst
Cyklar skidar sjunger
Ljuva toner från ditt bröst
och från dina lungor
Kersthin är din levnadsvän
ni gör mycket roligt
Sover gott om morgonen
fastän det är soligt
Två barn har ni också fått
liksom barnbarn fina
Håller hop i vått och torrt
Kärleksbanden skina
Många vitsar finns på lut
ständigt några nya
Du spar ej på något krut
Kersthin brukar fya
Nu har du blitt´ pensionär
och jag vill dig hylla
önskar lycka när du ska
sextiofem fylla!!!
Text: Cecilia Åberg
Vers till Thyra
Vår kära Thyra
Flitig som en myra
Och jämt har mycket att bestyra
När Du nu fyller tjugo gånger fyra
Ville vi bedyra
Och avfyra
En jättelång lyra
Du ska få se vad vi kan hyra
Så Du i ditt inre får ”pyra”
Och inandas nyttig syra
Nu ville vi alla bedyra
Tusen grattis till vår älskade Thyra
Från oss alla tjugofyra
Hela skaran och naturen presenteras
Det är dalar och kvistar
Skogar, löv och ek
Åar, berg och strömmar
Sen kommer sonnamnen på Gustaf och Peter
Och vad de alla heter
Det sista som jag nu vill sluta med
Vad vi har och äger. Det vackra namnet Fredh!
Text: Moster Maj Pettersson, Ljungby
Flitig som en myra
Och jämt har mycket att bestyra
När Du nu fyller tjugo gånger fyra
Ville vi bedyra
Och avfyra
En jättelång lyra
Du ska få se vad vi kan hyra
Så Du i ditt inre får ”pyra”
Och inandas nyttig syra
Nu ville vi alla bedyra
Tusen grattis till vår älskade Thyra
Från oss alla tjugofyra
Hela skaran och naturen presenteras
Det är dalar och kvistar
Skogar, löv och ek
Åar, berg och strömmar
Sen kommer sonnamnen på Gustaf och Peter
Och vad de alla heter
Det sista som jag nu vill sluta med
Vad vi har och äger. Det vackra namnet Fredh!
Text: Moster Maj Pettersson, Ljungby
cecilias födelsedagsvisa
Mel. My Bonnie
Varmt välkomna hit denna dagen
Att högtidsdag fira med mig
Vad åren går fort, herre jösses
Ja är det ej konstigt så säg
Tjocka släkten, va roligt det är när vi ses så här
Tjocka släkten, ni är mig ju alla så kär.
På Edsgatan lekte jag mycket
Men kanske ändå att jag var
Mest inne i köket på bänken
Och vid mitt piano var dag
Och i hallen jag hjula´ var gång som jag förbi gick
Stod på händer mot dörr, huvet nedåt jag fick.
På kvällen när jag skulle sova
Så fick jag en fråga till mig
Min storebror Fredrik han bedja;
- Får jag, snälla, sova hos dig?
Först jag tveka, men sen sa jag till honom; -Hoppa ner!
Sen så sov vi så gott, det finns att se på kort.
Hos Ann-Louise och Putte jag bodde
På lov och på helger ibland
Bland gäss, hönor, hundar och katter
De tog jätteväl om mig hand
Hasseplutten och Tv-lunsen var så snälla så
Mot kusinen som tog platsen i deras vrå.
På jul har vi träffats hos Thyra
God mat också klappar vi fått
Av tomten som oturligt kommit
När Lasse till kiosken har gått.
Vad vi skrattat åt Kalle på TV vid varje jul
Jag och Anders vad vi har tyckt att det var´t kul.
I skolan så var jag rätt duktig
Jag lärde om stort och om smått
Jag fortsatte i mammas fotspår
Jag fick broschen hon önskat fått
I mitt yrke så vårdar jag gamla mest varje dag
Mäter blodtryck fast pulsen ibland känns rätt svag
På nyårsfest träffa jag Stefan
För tolv år se´n , tiden går fort
Nu har vi bli´tt man också hustru
Och två fina barn har vi gjort
30 fyllda, och mycket är uppnått i livet se
tid att njuta av vad livet har mig att ge!
Text: Cecilia Åberg
Varmt välkomna hit denna dagen
Att högtidsdag fira med mig
Vad åren går fort, herre jösses
Ja är det ej konstigt så säg
Tjocka släkten, va roligt det är när vi ses så här
Tjocka släkten, ni är mig ju alla så kär.
På Edsgatan lekte jag mycket
Men kanske ändå att jag var
Mest inne i köket på bänken
Och vid mitt piano var dag
Och i hallen jag hjula´ var gång som jag förbi gick
Stod på händer mot dörr, huvet nedåt jag fick.
På kvällen när jag skulle sova
Så fick jag en fråga till mig
Min storebror Fredrik han bedja;
- Får jag, snälla, sova hos dig?
Först jag tveka, men sen sa jag till honom; -Hoppa ner!
Sen så sov vi så gott, det finns att se på kort.
Hos Ann-Louise och Putte jag bodde
På lov och på helger ibland
Bland gäss, hönor, hundar och katter
De tog jätteväl om mig hand
Hasseplutten och Tv-lunsen var så snälla så
Mot kusinen som tog platsen i deras vrå.
På jul har vi träffats hos Thyra
God mat också klappar vi fått
Av tomten som oturligt kommit
När Lasse till kiosken har gått.
Vad vi skrattat åt Kalle på TV vid varje jul
Jag och Anders vad vi har tyckt att det var´t kul.
I skolan så var jag rätt duktig
Jag lärde om stort och om smått
Jag fortsatte i mammas fotspår
Jag fick broschen hon önskat fått
I mitt yrke så vårdar jag gamla mest varje dag
Mäter blodtryck fast pulsen ibland känns rätt svag
På nyårsfest träffa jag Stefan
För tolv år se´n , tiden går fort
Nu har vi bli´tt man också hustru
Och två fina barn har vi gjort
30 fyllda, och mycket är uppnått i livet se
tid att njuta av vad livet har mig att ge!
Text: Cecilia Åberg
ylva
Du vår vicevärd
som gått från olärd till fullärd, helt självlärd
Nu med en önskan att sluta begärd
Vi hoppas du inte på jobbet blivit tärd
utan på livserfarenhet blivit närd
Vi tycker du har varit klart prisvärd
dock har nog grabbarna i tolvan ej tyckt att du varit nämnvärt älskvärd
Nu när du från Karlsborg är på avfärd
vi önskar dig lycka till i din nya stadsvärld
Vi behåller ditt telefonnummer som skyddsåtgärd
Ingen direkt present har vi nämnvärd
En blomma som var önskvärd
tror vi i flytten går hädanfärd
Köp dig en orkidé så beundransvärd
Hälsar Thorbjörn, Cecilia, Maria, Boris, Björn-Olof, Berit, Anette och Gerd!
Text: Cecilia Åberg
som gått från olärd till fullärd, helt självlärd
Nu med en önskan att sluta begärd
Vi hoppas du inte på jobbet blivit tärd
utan på livserfarenhet blivit närd
Vi tycker du har varit klart prisvärd
dock har nog grabbarna i tolvan ej tyckt att du varit nämnvärt älskvärd
Nu när du från Karlsborg är på avfärd
vi önskar dig lycka till i din nya stadsvärld
Vi behåller ditt telefonnummer som skyddsåtgärd
Ingen direkt present har vi nämnvärd
En blomma som var önskvärd
tror vi i flytten går hädanfärd
Köp dig en orkidé så beundransvärd
Hälsar Thorbjörn, Cecilia, Maria, Boris, Björn-Olof, Berit, Anette och Gerd!
Text: Cecilia Åberg
idas robot-önskelista
En robot som städar vårt rum
En robot som diskar
En robot som bäddar sängen och
en robot som stänger av TV:n när vi somnat
IDA 5 år
En robot som diskar
En robot som bäddar sängen och
en robot som stänger av TV:n när vi somnat
IDA 5 år
syltburken och ölet
"När livet ibland ger mer än du kan klara, när 24 timmar inte räcker till, minns då syltburken och ölet.
En professor i filosofi står framför sin klass med några saker framför sig på katedern.
När lektionen börjar lyfter han, utan att säga något, fram en stor och tom syltburk.
Han fyller den med golfbollar och frågar sedan eleverna om de anser att den är full.
De nickar jakande.
Professorn plockar då fram en burk med små färgade kulor och häller i även dem i syltburken. Han skakar burken och de små kulorna letar sig ner och fyller de små hålrummen mellan golfbollarna. Återigen frågar han eleverna om de anser att burken är full. De nickar jakande igen.
Professorn tar då upp en påse med sand och häller i den i burken. Självklart fyller sanden igen hålrummen mellan golfbollar och småkulor. Han frågar åter eleverna om burken är full. De svarar nu med ett rungande ja.
Professorn tar då fram en stor burk öl och häller i hela innehållet i burken vilket effektivt fyller hålrummen mellan golfbollar, småkulor och sandkorn. Studenterna börjar skratta. Nu säger professorn, när skrattet lagt sig, ponera att denna burk representerar ditt liv.
Golfbollarna är de viktiga sakerna i ditt liv, din familj, dina barn, din hälsa, dina vänner, dina favoritsysselsättningar, saker som om allt annat försvann och bara de sakerna återstod, så skulle ditt liv ändå vara fullständigt.
De små kulorna representerar de andra sakerna som betyder något, ditt jobb, din bil, ditt hus. Sanden är allt annat, de små sakerna i livet. Om du först häller i sanden i syltburken, fortsätter professorn, blir det ingen plats för golfbollarna och småkulorna. Det samma gäller i livet. Om du spenderar för mycket tid och energi på de små sakerna i livet får du aldrig plats för det som är viktigast för dig. Koncentrera dig på de saker som är viktigast i ditt liv. Lek med barnen, ta dig tid till motion, bjud ut din kära på middag. Det finns alltid tid kvar till att städa huset, tvätta bilen eller kasta soporna. Ta hand om golfbollarna först, det som verkligen betyder någonting. Prioritera! En av studenterna räckte då upp handen och undrade vad ölet representerade. Professorn log och sa, Jag är glad att du ställde den frågan. Den visar bara att hur fulländat till liv än kan verka, finns det alltid plats för en stor kall öl!"
En professor i filosofi står framför sin klass med några saker framför sig på katedern.
När lektionen börjar lyfter han, utan att säga något, fram en stor och tom syltburk.
Han fyller den med golfbollar och frågar sedan eleverna om de anser att den är full.
De nickar jakande.
Professorn plockar då fram en burk med små färgade kulor och häller i även dem i syltburken. Han skakar burken och de små kulorna letar sig ner och fyller de små hålrummen mellan golfbollarna. Återigen frågar han eleverna om de anser att burken är full. De nickar jakande igen.
Professorn tar då upp en påse med sand och häller i den i burken. Självklart fyller sanden igen hålrummen mellan golfbollar och småkulor. Han frågar åter eleverna om burken är full. De svarar nu med ett rungande ja.
Professorn tar då fram en stor burk öl och häller i hela innehållet i burken vilket effektivt fyller hålrummen mellan golfbollar, småkulor och sandkorn. Studenterna börjar skratta. Nu säger professorn, när skrattet lagt sig, ponera att denna burk representerar ditt liv.
Golfbollarna är de viktiga sakerna i ditt liv, din familj, dina barn, din hälsa, dina vänner, dina favoritsysselsättningar, saker som om allt annat försvann och bara de sakerna återstod, så skulle ditt liv ändå vara fullständigt.
De små kulorna representerar de andra sakerna som betyder något, ditt jobb, din bil, ditt hus. Sanden är allt annat, de små sakerna i livet. Om du först häller i sanden i syltburken, fortsätter professorn, blir det ingen plats för golfbollarna och småkulorna. Det samma gäller i livet. Om du spenderar för mycket tid och energi på de små sakerna i livet får du aldrig plats för det som är viktigast för dig. Koncentrera dig på de saker som är viktigast i ditt liv. Lek med barnen, ta dig tid till motion, bjud ut din kära på middag. Det finns alltid tid kvar till att städa huset, tvätta bilen eller kasta soporna. Ta hand om golfbollarna först, det som verkligen betyder någonting. Prioritera! En av studenterna räckte då upp handen och undrade vad ölet representerade. Professorn log och sa, Jag är glad att du ställde den frågan. Den visar bara att hur fulländat till liv än kan verka, finns det alltid plats för en stor kall öl!"
om en som fått veta att han inte duger
Johans pappa sa alltid att man klarar allt om man bara bestämmer sig för det. Som exempel tog han gärna sig själv. Arbetarpojken som blev överläkare –helt och hållet tack vare god vilja, jävlaranamma och stipendiepengar.
- Min äldste son kan gå hur långt som helst om han bara lägger manken till, skröt hans pappa ibland när det kom gäster på besök. När Johan hörde det första gången undrade han över vad det betydde: att lägga manken till. Han frågade sin lillebror. Som inte heller visste så noga.
När Johan gick i ettan skulle alla barn prova in till kommunala musikskolan. De som klarade provet bäst fick börja spela fiol. De som klarade provet näst bäst fick spela trumpet eller klarinett. Sedan följe i rakt nedstigande led: piano, gitarr, trummor och blockflöjt. Johan fick efter lång otålig väntan i korridoren beskedet att han var välkommen att börja spela blockflöjt. Än idag minns han hur han grät i bilen hem från kommunala musikskolan, trots att han just aldrig hade haft någon dröm om att spela fiol. Och han minns att hans pappa sa åt honom att det hade gått bättre om du bara hade lagt manken till.
Man klarar allt om man bara bestämmer sig för det.
När Johan var tio fick han följa med sin far på älgjakt. Det var en omtalad händelse i familjen sedan lång tid tillbaka, Johans pappa hade under sista delen av september avslutat många kvällar med att berätta jakthistorier för Johan och hans lillebror.
Från själva älgjakten minns Johan fyra saker: Att taxen darrade av upphetsning. Att det var ansträngande att hålla tyst. Att han kräktes när någon tog ur inälvorna på ett storögt rådjur. Men tydligast av allt minns han hur hans pappa tittade kallt på honom och sa att det är visst lika bra att vi åker hem med dig.
Man klarar allt om man bara bestämmer sig för det.
När Johan var i 13-årsåldern skulle taket på sommarstugan läggas om. Johans pappa, Trä-Janne och Johans farfar var uppe på taket, Johan och hans lillebror hade fått uppgifter närmare mark. Johans lillebror bar takplattorna uppför stegen där pappa tog emot, medan Johans uppgift var att skära upp plasten till plattorna och se till att hans bror fick lagom många. Så där höll det på. Sent på eftermiddagen började hierarkin brytas upp. Johans lillebror tog en paus, och Johans tog sig uppför stegen med plattorna och gav dem direkt till sin pappa. Det gick bra. Nästa gång tog han med sig plattorna uppför stegen och ända upp på taket. Trä-Janne var högst upp och sträckte sin seniga hand mot Johan. Men Johan nådde inte ända fram, utan tog ett steg uppåt och råkade släppa en av plattorna mot de redan lagda. Inte med avsikt förstås. Men han minns fortfarande ögonblicket då de stod där, på brädorna 3 meter över mark, öga mot öga, hur hans pappa såg på honom med förakt och sade med tillkämpat lugn: Vill du vara vänlig att kliva ned från taket.
Man klarar allt om man bara bestämmer sig för det.
Skulle man fråga Johans pappa om Johans barndom skulle han nog säga att han på alla vis försökte uppmuntra sin son och att han alltid skröt om honom bland vänner. Skulle man fråga Johan skulle han nog säga att aldrig någonsin, inte en enda gång, visade hans pappa att han tyckte att Johan dög något till.
Och fortfarande fast Johan är vuxen är han rädd för att misslyckas –eller rättare sagt: Det har blivit väldigt viktigt för Johan att lyckas, av just den anledningen. Hans pappa slog honom aldrig och kallade honom aldrig för några öknamn men han fick Johan att känna sig oduglig, så på något sätt har det nog ändå kommit ut en kantstött människa på andra sidan. Man får väl misstänka att Johans pappa själv blivit utsatt för kränkningar när han var barn och att han liksom utan att reflektera över att det upprepar sina egna föräldrars iskalla hållning.
För man klarar inte riktigt allt även om man bestämmer sig för det.
Man klarar inte av att se innanmätet på ett rådjur om man är rädd för blod. Och man klarar inte av att gjuta mod och framåtanda i sin son om man inte samtidigt ger honom rätt att sjunga falskt, kräkas eller repa takpanna. I annat fall ger man intryck av att man bara tycker om honom om han presterar någonting. Och det menar man väl ändå inte.
När Johan var ungefär 15 år lade han blockflöjten på hyllan. Vi det laget kunde han alla fingersättningar på piccoloflöjt, sopranflöjt och altflöjt som ett rinnande vatten. Han hade varit solist på skolavslutningar och julspel, han hade ingått i alla tänkbara ensembler. Men flöjtspelet hade inte fortsatt år ut och år in för att Johan själv tyckte att det var givande och kul, utan för att han ville visa sin pappa att han kunde lägga manken till. En lite sorglig anledning, och inte fungerade det heller – det gav bara Johans pappa ytterligare möjligheter att göra sin son illa genom allt beröm han inte gav.
Onekligen ett utstuderat sätt att göra illa, eftersom det tjugo år senare fortfarande gör ont.
Ur Föräldraboken, BRIS 1999
- Min äldste son kan gå hur långt som helst om han bara lägger manken till, skröt hans pappa ibland när det kom gäster på besök. När Johan hörde det första gången undrade han över vad det betydde: att lägga manken till. Han frågade sin lillebror. Som inte heller visste så noga.
När Johan gick i ettan skulle alla barn prova in till kommunala musikskolan. De som klarade provet bäst fick börja spela fiol. De som klarade provet näst bäst fick spela trumpet eller klarinett. Sedan följe i rakt nedstigande led: piano, gitarr, trummor och blockflöjt. Johan fick efter lång otålig väntan i korridoren beskedet att han var välkommen att börja spela blockflöjt. Än idag minns han hur han grät i bilen hem från kommunala musikskolan, trots att han just aldrig hade haft någon dröm om att spela fiol. Och han minns att hans pappa sa åt honom att det hade gått bättre om du bara hade lagt manken till.
Man klarar allt om man bara bestämmer sig för det.
När Johan var tio fick han följa med sin far på älgjakt. Det var en omtalad händelse i familjen sedan lång tid tillbaka, Johans pappa hade under sista delen av september avslutat många kvällar med att berätta jakthistorier för Johan och hans lillebror.
Från själva älgjakten minns Johan fyra saker: Att taxen darrade av upphetsning. Att det var ansträngande att hålla tyst. Att han kräktes när någon tog ur inälvorna på ett storögt rådjur. Men tydligast av allt minns han hur hans pappa tittade kallt på honom och sa att det är visst lika bra att vi åker hem med dig.
Man klarar allt om man bara bestämmer sig för det.
När Johan var i 13-årsåldern skulle taket på sommarstugan läggas om. Johans pappa, Trä-Janne och Johans farfar var uppe på taket, Johan och hans lillebror hade fått uppgifter närmare mark. Johans lillebror bar takplattorna uppför stegen där pappa tog emot, medan Johans uppgift var att skära upp plasten till plattorna och se till att hans bror fick lagom många. Så där höll det på. Sent på eftermiddagen började hierarkin brytas upp. Johans lillebror tog en paus, och Johans tog sig uppför stegen med plattorna och gav dem direkt till sin pappa. Det gick bra. Nästa gång tog han med sig plattorna uppför stegen och ända upp på taket. Trä-Janne var högst upp och sträckte sin seniga hand mot Johan. Men Johan nådde inte ända fram, utan tog ett steg uppåt och råkade släppa en av plattorna mot de redan lagda. Inte med avsikt förstås. Men han minns fortfarande ögonblicket då de stod där, på brädorna 3 meter över mark, öga mot öga, hur hans pappa såg på honom med förakt och sade med tillkämpat lugn: Vill du vara vänlig att kliva ned från taket.
Man klarar allt om man bara bestämmer sig för det.
Skulle man fråga Johans pappa om Johans barndom skulle han nog säga att han på alla vis försökte uppmuntra sin son och att han alltid skröt om honom bland vänner. Skulle man fråga Johan skulle han nog säga att aldrig någonsin, inte en enda gång, visade hans pappa att han tyckte att Johan dög något till.
Och fortfarande fast Johan är vuxen är han rädd för att misslyckas –eller rättare sagt: Det har blivit väldigt viktigt för Johan att lyckas, av just den anledningen. Hans pappa slog honom aldrig och kallade honom aldrig för några öknamn men han fick Johan att känna sig oduglig, så på något sätt har det nog ändå kommit ut en kantstött människa på andra sidan. Man får väl misstänka att Johans pappa själv blivit utsatt för kränkningar när han var barn och att han liksom utan att reflektera över att det upprepar sina egna föräldrars iskalla hållning.
För man klarar inte riktigt allt även om man bestämmer sig för det.
Man klarar inte av att se innanmätet på ett rådjur om man är rädd för blod. Och man klarar inte av att gjuta mod och framåtanda i sin son om man inte samtidigt ger honom rätt att sjunga falskt, kräkas eller repa takpanna. I annat fall ger man intryck av att man bara tycker om honom om han presterar någonting. Och det menar man väl ändå inte.
När Johan var ungefär 15 år lade han blockflöjten på hyllan. Vi det laget kunde han alla fingersättningar på piccoloflöjt, sopranflöjt och altflöjt som ett rinnande vatten. Han hade varit solist på skolavslutningar och julspel, han hade ingått i alla tänkbara ensembler. Men flöjtspelet hade inte fortsatt år ut och år in för att Johan själv tyckte att det var givande och kul, utan för att han ville visa sin pappa att han kunde lägga manken till. En lite sorglig anledning, och inte fungerade det heller – det gav bara Johans pappa ytterligare möjligheter att göra sin son illa genom allt beröm han inte gav.
Onekligen ett utstuderat sätt att göra illa, eftersom det tjugo år senare fortfarande gör ont.
Ur Föräldraboken, BRIS 1999
arga älskling
Min lilla arga älskling,
du skriker och du svär.
Du slåss och kastar saker
och ställer till besvär.
Och inte vet jag riktigt vad
du är ilsken för,
men det är bra du visar att
du kan ha humör!
Men det var mig du klöste,
och det var mig du slog,
så därför vill jag säga;
Nu får det vara nog!
Min lilla arga älskling,
kom, sitt hos mig ett slag!
Så kramas vi. Du gråter,
och snyter, det gör jag
du skriker och du svär.
Du slåss och kastar saker
och ställer till besvär.
Och inte vet jag riktigt vad
du är ilsken för,
men det är bra du visar att
du kan ha humör!
Men det var mig du klöste,
och det var mig du slog,
så därför vill jag säga;
Nu får det vara nog!
Min lilla arga älskling,
kom, sitt hos mig ett slag!
Så kramas vi. Du gråter,
och snyter, det gör jag
inställning
Michael är den typen du älskar att hata.
Han är alltid på gott humör och har alltid något positivt att säga.
När någon frågade honom hur han mådde svarade han: - "Om jag mådde bättre hade jag varit tvillingar".
Han var en naturlig inspiratör. Om en av de anställda hade en dålig dag var Michael där och talade om för den anställde hur man kunde se positivt på situationen.
Jag blev nyfiken av att se detta, så en dag gick jag bort till Michael och frågade honom:
- "Hur lyckas du?" Michael svarade:
- "Varje morgon vaknar jag och säger till mig själv: du har två val idag. Du kan välja att vara på gott humör eller du kan välja att vara på dåligt humör. Jag väljer att vara på gott humör. Varje gång det sker något dåligt kan jag välja att vara ett offer Eller att dra lärdom av det. Jag väljer att dra lärdom av det. Varje gång någon kommer och klagar hos mig, kan jag välja att acceptera deras klagan eller jag kan välja att peka på de positiva sidorna i livet. Jag väljer de positiva sidorna i livet." -"Säkert, men det är inte fullt så enkelt", protesterade jag. - "Det är det", svarade Michael. Livet handlar om val. När du tar bort allt runt omkring är varje situation ett val. Du väljer hur du vill reagera på situationen. Du väljer hur folk skall påverka ditt humör. Det är du som väljer om du vill vara på bra eller dåligt humör. Till syvende och sist är det ditt val hur du lever ditt liv.
Jag funderade över vad Michael hade sagt. Strax därefter lämnade jag företaget för att starta eget. Vi tappade kontakten, men jag tänkte ofta på honom när jag gjorde ett val i förhållande till livet, istället för att bara reagera på det.
Många år senare hörde jag att Michael var inblandad i en allvarlig olycka med ett fall på 20 meter från en radiomast. Efter 18 timmarsoperation och flera veckor på intensiven, blev Michael utskriven frånsjukhuset med skenor längs ryggen. Jag träffade Michael ca sex veckor efter olyckan. Då jag frågade honom hur han mådde, svarade han:
- "Om jag mådde bättre skulle jag ha varit tvillingar. Vill du se ärren?" Jag avböjde erbjudandet om att se ärren, men frågade honom om vad som försiggick i huvudet på honom under olyckan. - "Det första jag tänkte på var på min ännu ofödda dotter", svarade Michael. - "Så medan jag låg på marken mindes jag att jag hade två val. Jag kunde välja att leva eller jag kunde välja att dö. Jag valde att leva."
- "Var du inte rädd? Blev du inte medvetslös?" frågade jag. Michael fortsatte: - "Ambulanspersonalen var fantastisk. De sa hela tiden att allt kommer att gå bra. Men då de rullade in mig på akutmottagningen och jag såg uttrycken i läkarnas och sjuksköterskornas ansikten, blev jag vettskrämd. I deras ögon stod skrivet: "Han är döende". Jag visste att jag måste göra något.
-"Vad gjorde du då?", frågade jag.
- "Nå, det var en sjuksköterska som skrek frågor till mig", sa Michael. Hon frågade om jag var allergisk mot något. - "Ja", svarade jag. Läkarna och sjuksköterskorna stannade upp medan de väntade på mittsvar. Jag tog ett djupt andetag och ropade: - "Tyngdkraften". Genom deras skratt sa jag till dem: "Jag väljer att leva. Operera mig som om jag var levande, inte död". Michael överlevde tack var läkarens skicklighet, men också på grund av sin fantastiska inställning.
Jag lärde av honom att varje dag kan vi välja att leva fullt ut.
Inställningen är, trots allt, allt.
"Gör er därför inga bekymmer för morgondagen. Den får själv bära sina bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga".
Egentligen är dagen idag den morgondag som du bekymrade dig för igår.
"spam"
Han är alltid på gott humör och har alltid något positivt att säga.
När någon frågade honom hur han mådde svarade han: - "Om jag mådde bättre hade jag varit tvillingar".
Han var en naturlig inspiratör. Om en av de anställda hade en dålig dag var Michael där och talade om för den anställde hur man kunde se positivt på situationen.
Jag blev nyfiken av att se detta, så en dag gick jag bort till Michael och frågade honom:
- "Hur lyckas du?" Michael svarade:
- "Varje morgon vaknar jag och säger till mig själv: du har två val idag. Du kan välja att vara på gott humör eller du kan välja att vara på dåligt humör. Jag väljer att vara på gott humör. Varje gång det sker något dåligt kan jag välja att vara ett offer Eller att dra lärdom av det. Jag väljer att dra lärdom av det. Varje gång någon kommer och klagar hos mig, kan jag välja att acceptera deras klagan eller jag kan välja att peka på de positiva sidorna i livet. Jag väljer de positiva sidorna i livet." -"Säkert, men det är inte fullt så enkelt", protesterade jag. - "Det är det", svarade Michael. Livet handlar om val. När du tar bort allt runt omkring är varje situation ett val. Du väljer hur du vill reagera på situationen. Du väljer hur folk skall påverka ditt humör. Det är du som väljer om du vill vara på bra eller dåligt humör. Till syvende och sist är det ditt val hur du lever ditt liv.
Jag funderade över vad Michael hade sagt. Strax därefter lämnade jag företaget för att starta eget. Vi tappade kontakten, men jag tänkte ofta på honom när jag gjorde ett val i förhållande till livet, istället för att bara reagera på det.
Många år senare hörde jag att Michael var inblandad i en allvarlig olycka med ett fall på 20 meter från en radiomast. Efter 18 timmarsoperation och flera veckor på intensiven, blev Michael utskriven frånsjukhuset med skenor längs ryggen. Jag träffade Michael ca sex veckor efter olyckan. Då jag frågade honom hur han mådde, svarade han:
- "Om jag mådde bättre skulle jag ha varit tvillingar. Vill du se ärren?" Jag avböjde erbjudandet om att se ärren, men frågade honom om vad som försiggick i huvudet på honom under olyckan. - "Det första jag tänkte på var på min ännu ofödda dotter", svarade Michael. - "Så medan jag låg på marken mindes jag att jag hade två val. Jag kunde välja att leva eller jag kunde välja att dö. Jag valde att leva."
- "Var du inte rädd? Blev du inte medvetslös?" frågade jag. Michael fortsatte: - "Ambulanspersonalen var fantastisk. De sa hela tiden att allt kommer att gå bra. Men då de rullade in mig på akutmottagningen och jag såg uttrycken i läkarnas och sjuksköterskornas ansikten, blev jag vettskrämd. I deras ögon stod skrivet: "Han är döende". Jag visste att jag måste göra något.
-"Vad gjorde du då?", frågade jag.
- "Nå, det var en sjuksköterska som skrek frågor till mig", sa Michael. Hon frågade om jag var allergisk mot något. - "Ja", svarade jag. Läkarna och sjuksköterskorna stannade upp medan de väntade på mittsvar. Jag tog ett djupt andetag och ropade: - "Tyngdkraften". Genom deras skratt sa jag till dem: "Jag väljer att leva. Operera mig som om jag var levande, inte död". Michael överlevde tack var läkarens skicklighet, men också på grund av sin fantastiska inställning.
Jag lärde av honom att varje dag kan vi välja att leva fullt ut.
Inställningen är, trots allt, allt.
"Gör er därför inga bekymmer för morgondagen. Den får själv bära sina bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga".
Egentligen är dagen idag den morgondag som du bekymrade dig för igår.
"spam"
krama mig
Krama mig ofta så blir jag glad och trygg.
Låt mig känna mig älskad även om jag varit stygg.
Stå fast, ni som är vuxna, trots mina prövningar och test,
för även om jag klagar så är ni ändå bäst.
Visa mig i handling vad respekt är för någonting.
Lär mig se det vackra i världen runtomkring.
Tala om att jag duger just precis så som jag är,
och låt mig höra ofta att jag är er väldigt kär.
Låt vårt hem vara ett ställe där tolerans och kärlek bor,
och kom ihåg att man kan leka även sen man blivit stor!
Låt mig känna mig älskad även om jag varit stygg.
Stå fast, ni som är vuxna, trots mina prövningar och test,
för även om jag klagar så är ni ändå bäst.
Visa mig i handling vad respekt är för någonting.
Lär mig se det vackra i världen runtomkring.
Tala om att jag duger just precis så som jag är,
och låt mig höra ofta att jag är er väldigt kär.
Låt vårt hem vara ett ställe där tolerans och kärlek bor,
och kom ihåg att man kan leka även sen man blivit stor!
sin tid
Jag tror på vissheten att veta när det är dags att ge upp.
När det är dags att säga; Nu är det nog. Nu är det dags att gå vidare.
Att ge upp som en visshet, inte som ett misslyckande.
Att stilla sig, vända sig om,
Låt ögonen vänja sig vid det som först bara ser ut som mörker,
Vänja sig och ana konturerna av andra dörrar.
Andra dörrar som glider upp nästan som av sig själv.
Allt har sin tid.
Kämpa har sin tid och gå igenom öppna dörrar har sin tid.
Från tidningen Tara
När det är dags att säga; Nu är det nog. Nu är det dags att gå vidare.
Att ge upp som en visshet, inte som ett misslyckande.
Att stilla sig, vända sig om,
Låt ögonen vänja sig vid det som först bara ser ut som mörker,
Vänja sig och ana konturerna av andra dörrar.
Andra dörrar som glider upp nästan som av sig själv.
Allt har sin tid.
Kämpa har sin tid och gå igenom öppna dörrar har sin tid.
Från tidningen Tara
rik
Dens liv är icke längst som längst har varat
den levat längst som fyllde livet bäst
Den är ej rikast vilken mest har sparat
nej, den är rikast som har givit mest
den levat längst som fyllde livet bäst
Den är ej rikast vilken mest har sparat
nej, den är rikast som har givit mest
du lilla fågel
Kom vila du lilla fågel ty kvällen är sen
kom vila så skönt i ditt bo
kom vila du lilla fågel på skyddande gren
och vinden ska skänka dig ro.
Du har flugit så långt, du har flugit dig trött,
du har kvittrat och sjungit för alla du mött,
Kom vila du lilla fågel
kom vila
Kom vila du lilla fågel din dag är förbi
Kom vila i drömmen så skön
Kom vila du lilla fågel snart flyger du fri
det får du av vinden som lön.
Du har sjungit så fint och så skönt dagen lång,
du har gjort allt så ljust med din ljuvliga sång,
Kom vila du lilla fågel
kom vila
Atle Burman
kom vila så skönt i ditt bo
kom vila du lilla fågel på skyddande gren
och vinden ska skänka dig ro.
Du har flugit så långt, du har flugit dig trött,
du har kvittrat och sjungit för alla du mött,
Kom vila du lilla fågel
kom vila
Kom vila du lilla fågel din dag är förbi
Kom vila i drömmen så skön
Kom vila du lilla fågel snart flyger du fri
det får du av vinden som lön.
Du har sjungit så fint och så skönt dagen lång,
du har gjort allt så ljust med din ljuvliga sång,
Kom vila du lilla fågel
kom vila
Atle Burman
Julsång
Det var små granar med rimfrost på
som växte där ute i skogen
små granar med klänning och mörkgrön färg
små granar så käcka med must och märg
som talades vid i skogen
Så månget viskande ord kom fram
så månget tal som den julen
då granar de tagas ur skogens famn
få höra så härliga sköna namn
vid strålande ljus om julen
Små granar undrade mycket på
om julljuslikt stjärnorna blänka
om huru det kännes att smyckad bli
och då lika lycklig och glad och fri
som nu man sig kunde tänka
Vi passar nog inte i ståtlig sal
vi äro ju bara små granar
men om vi blott finge hos barnen stå
som julesång sjunga vi lyssnar di
långt mera än någon anar
Och om vi inte i detta år
få hämtas att glädje bringa
vi väntar så tåligt tills det blir tid
och lyssnar helt stilla i kvällen frid
där klockor in julen bringa
Sjungen av Anna Pettersson i Småland på 1920-talet.
som växte där ute i skogen
små granar med klänning och mörkgrön färg
små granar så käcka med must och märg
som talades vid i skogen
Så månget viskande ord kom fram
så månget tal som den julen
då granar de tagas ur skogens famn
få höra så härliga sköna namn
vid strålande ljus om julen
Små granar undrade mycket på
om julljuslikt stjärnorna blänka
om huru det kännes att smyckad bli
och då lika lycklig och glad och fri
som nu man sig kunde tänka
Vi passar nog inte i ståtlig sal
vi äro ju bara små granar
men om vi blott finge hos barnen stå
som julesång sjunga vi lyssnar di
långt mera än någon anar
Och om vi inte i detta år
få hämtas att glädje bringa
vi väntar så tåligt tills det blir tid
och lyssnar helt stilla i kvällen frid
där klockor in julen bringa
Sjungen av Anna Pettersson i Småland på 1920-talet.
vanäsvalsen
När vintern nu flytt och det börjar bli vår
solen den värmer så skönt
blommor i knoppning i parkerna står
gräset på marken blir åter grönt
fåglarna kommer nu åter till nord
och gökarna hörs gala igen
så skönt det nu är, här på vår jord
och ljuvlig är sommaren
Runt udden vid Vanäs fyr går älskande par
och njuter av allt som dom ser
måsarna uppe på höjden de far
solen bak vaberget den går ner
himlen den skrimrar av färger i väst
och fyren den blinkar så vän
en pärla är Vanäs för varje gäst
som hälsar oss här i vårt län
Från Vanäs udde, Vätterlandet man ser
fägringar utav hägringar
vilken underbar syn nu detta oss ger
seglaren seglar ut med sin båt
ledd av Vanäs fyr, ut på sjön han styr
ut på nya äventyr
Färden han ställer till Granviks skär
fägringar utav hägringar
ty den kusten är ju honom så skär
när Vättervågen rullar in mot strand
full utav mystik, kanske romantik
är det skön och ljuv musik
Text: Gösta
Textbearbetning: Ronny Broberg
solen den värmer så skönt
blommor i knoppning i parkerna står
gräset på marken blir åter grönt
fåglarna kommer nu åter till nord
och gökarna hörs gala igen
så skönt det nu är, här på vår jord
och ljuvlig är sommaren
Runt udden vid Vanäs fyr går älskande par
och njuter av allt som dom ser
måsarna uppe på höjden de far
solen bak vaberget den går ner
himlen den skrimrar av färger i väst
och fyren den blinkar så vän
en pärla är Vanäs för varje gäst
som hälsar oss här i vårt län
Från Vanäs udde, Vätterlandet man ser
fägringar utav hägringar
vilken underbar syn nu detta oss ger
seglaren seglar ut med sin båt
ledd av Vanäs fyr, ut på sjön han styr
ut på nya äventyr
Färden han ställer till Granviks skär
fägringar utav hägringar
ty den kusten är ju honom så skär
när Vättervågen rullar in mot strand
full utav mystik, kanske romantik
är det skön och ljuv musik
Text: Gösta
Textbearbetning: Ronny Broberg
Lovisas sång
Du är här, du vår skatt
ett mirakel har skett denna natt
Silkeslent hår och med sammetslen hy,
vi fick tillsammans se morgonen gry
Du är här, och idag
bär en klänning av renaste slag.
Alla förenas som burit din skrud
Tron är gemensam, bekänd inför Gud
Vi är här, i Guds hus
solens strålar ger dopfunten ljus
Vatten som strömmar och liv till oss ger
Herre, välsigna Lovisa, vi ber
Du är här, du vår skatt
ett mirakel har skett denna natt
Lilla Lovisa vi älskar dig så
Kärlek och trygghet ska du av oss få
Till mitt fadderbarn Lovisa från faster Cecilia
Text och musik: Cecilia Åberg
ett mirakel har skett denna natt
Silkeslent hår och med sammetslen hy,
vi fick tillsammans se morgonen gry
Du är här, och idag
bär en klänning av renaste slag.
Alla förenas som burit din skrud
Tron är gemensam, bekänd inför Gud
Vi är här, i Guds hus
solens strålar ger dopfunten ljus
Vatten som strömmar och liv till oss ger
Herre, välsigna Lovisa, vi ber
Du är här, du vår skatt
ett mirakel har skett denna natt
Lilla Lovisa vi älskar dig så
Kärlek och trygghet ska du av oss få
Till mitt fadderbarn Lovisa från faster Cecilia
Text och musik: Cecilia Åberg
Godnatt lilla barn
Godnatt lilla barn
kom ligg här intill
Känn värmen och kärleken från oss
när allt blir så mörkt
och dag blir till natt,
kom somna så tryggt här mitt älskade barn
Text och musik: Cecilia Åberg
kom ligg här intill
Känn värmen och kärleken från oss
när allt blir så mörkt
och dag blir till natt,
kom somna så tryggt här mitt älskade barn
Text och musik: Cecilia Åberg
vi är blommor
Vi är blommor driv oss varsamt. Vi är jordens hopp.
Låt oss växa vilda och få gå i knopp.
Vi är blommor, bryt oss inte. Gränslös är vår glöd.
Låt oss växa fria utan våld och död.
Ge oss mod att våga glädjas, glädjas tusenfallt.
Lita på oss ge oss värme för där ute är så kallt.
Vi är barn och vi är många, vi är jordens salt.
Lyssna till oss vi är starka vi kan allt, ja vi kan allt!
Av Barbro Lindgren
Låt oss växa vilda och få gå i knopp.
Vi är blommor, bryt oss inte. Gränslös är vår glöd.
Låt oss växa fria utan våld och död.
Ge oss mod att våga glädjas, glädjas tusenfallt.
Lita på oss ge oss värme för där ute är så kallt.
Vi är barn och vi är många, vi är jordens salt.
Lyssna till oss vi är starka vi kan allt, ja vi kan allt!
Av Barbro Lindgren
önskan
Jag önskar dig inte guld mitt barn
ej heller pengar och makt.
Jag önskar dig modet att vara dig själv
och stå för det du har sagt.
Jag önskar dig inte en stenfri väg
men kraften att vägen gå.
Jag önskar dig vänner i ett rikligt mått
och vänner att lita på
av Peter Lemarc
ej heller pengar och makt.
Jag önskar dig modet att vara dig själv
och stå för det du har sagt.
Jag önskar dig inte en stenfri väg
men kraften att vägen gå.
Jag önskar dig vänner i ett rikligt mått
och vänner att lita på
av Peter Lemarc
leilus polska
Fingrar och tår och fjäderlätt hår
en blick så klar som såge du tusentals år
Det är knappt jag förstår, en tös, hon är vår!
En gåva till oss är du min lilla!
Mitt barn i min famn, jag viskar ditt namn,
och plötsligt känns det som om all världen försvann,
som tiden stod still, en tös, hon finns till!
En livets gåva är du min lilla!
Tänk blodet i mig blev blod ini dig
vandrar genom tider, ådror och märg,
släktled i mig blir släktled i dig
här är du - en av oss,en ny länk i livets kedja.
Jag lånar dig jag, min skatt, för ett slag,
en stund så kort som vore den ett andetag,
en vindpust av tid är ditt och mitt liv
en livets gåva är du min lilla!
Fingrar och tår och fjäderlätt hår
en blick så klar som såge du tusentals år
Det är knappt jag förstår, en tös hon är vår!
En gåva till oss är du min lilla!
av Eva Sjöstrand
en blick så klar som såge du tusentals år
Det är knappt jag förstår, en tös, hon är vår!
En gåva till oss är du min lilla!
Mitt barn i min famn, jag viskar ditt namn,
och plötsligt känns det som om all världen försvann,
som tiden stod still, en tös, hon finns till!
En livets gåva är du min lilla!
Tänk blodet i mig blev blod ini dig
vandrar genom tider, ådror och märg,
släktled i mig blir släktled i dig
här är du - en av oss,en ny länk i livets kedja.
Jag lånar dig jag, min skatt, för ett slag,
en stund så kort som vore den ett andetag,
en vindpust av tid är ditt och mitt liv
en livets gåva är du min lilla!
Fingrar och tår och fjäderlätt hår
en blick så klar som såge du tusentals år
Det är knappt jag förstår, en tös hon är vår!
En gåva till oss är du min lilla!
av Eva Sjöstrand
Dina barn tillhör dig inte
Dina barn tillhör dig inte
de är söner och döttrar av själva livets längtan
De kommer genom dig,
men inte från dig
och fastän de är hos dig tillhör de dig inte.
Du kan ge dem din kärlek,
men inte dina tankar, ty de har egna tankar.
Du kan hysa deras kroppar,
men inte deras själar,
ty deras själar befinner sig i morgondagens land,
som du inte kan besöka, inte ens i dina drömmar.
Du kan sträva efter att likna dem
men försök inte att göra dem lika dig själv
Ty livet går inte tillbaks och dröjer inte vid igår.
av Khalil Gibrans
de är söner och döttrar av själva livets längtan
De kommer genom dig,
men inte från dig
och fastän de är hos dig tillhör de dig inte.
Du kan ge dem din kärlek,
men inte dina tankar, ty de har egna tankar.
Du kan hysa deras kroppar,
men inte deras själar,
ty deras själar befinner sig i morgondagens land,
som du inte kan besöka, inte ens i dina drömmar.
Du kan sträva efter att likna dem
men försök inte att göra dem lika dig själv
Ty livet går inte tillbaks och dröjer inte vid igår.
av Khalil Gibrans
du älskade barn
Så kom du då till oss du älskade barn
och grep våra hjärtan med kraft.
Med ens fick allting mera mening,
långt mer än det någonsin haft.
Du ler så du strålar, din själ lyser klar,
du fångar all ömhet omkring.
Små fötter och fingrar, din hud och din doft,
så underbart skapat allting.
Ditt liv skall vi följa och finnas för dig
och dela din glädje och sorg.
När skuggorna hotar ditt solsken,
är vi din tryggade borg.
Idag vill vi visa för vänner och släkt,
den gåva vi fått att bevara;
Ett barn att få älska och skydda från ont,
en lycka för stor att förklara
av Jessica Marie Nilsson
läst av cecilia på Lovisas dop 25 juni 2005
och grep våra hjärtan med kraft.
Med ens fick allting mera mening,
långt mer än det någonsin haft.
Du ler så du strålar, din själ lyser klar,
du fångar all ömhet omkring.
Små fötter och fingrar, din hud och din doft,
så underbart skapat allting.
Ditt liv skall vi följa och finnas för dig
och dela din glädje och sorg.
När skuggorna hotar ditt solsken,
är vi din tryggade borg.
Idag vill vi visa för vänner och släkt,
den gåva vi fått att bevara;
Ett barn att få älska och skydda från ont,
en lycka för stor att förklara
av Jessica Marie Nilsson
läst av cecilia på Lovisas dop 25 juni 2005
lyckans minut
Är det sant att jag håller ett barn på min arm
och ser mig själv i dess blick
att fjärdarna gnistra och jorden är varm
och himmelen utan en prick
Vad är det för tid vad är det för år,
vem är jag, vad bär jag för namn?
Du skrattande knyte med solblekt hår
hur fick jag dig i min famn?
Jag lever, jag lever på jorden jag står.
Var har jag varit förut?
Jag väntade visst miljoner år
på denna enda minut.
Av Erik Lindorm
och ser mig själv i dess blick
att fjärdarna gnistra och jorden är varm
och himmelen utan en prick
Vad är det för tid vad är det för år,
vem är jag, vad bär jag för namn?
Du skrattande knyte med solblekt hår
hur fick jag dig i min famn?
Jag lever, jag lever på jorden jag står.
Var har jag varit förut?
Jag väntade visst miljoner år
på denna enda minut.
Av Erik Lindorm
slit
I djupan skog och på öde vret
slet ni ut er, ni som gick före
Om spadskaftet höll och om yxan bet
såg ni chansen att få ihop något öre
Hur man svedjer ett torp eller dikar en myr,
den kunskapen gick ni i grav med
-var glada för det, ty såna bestyr
idag fick ni vänja er av med
Att arbeta mindre var aldrig ett krav
när för oss ni ivrigast stred då
-nu på vårt sätt förvaltar vi pundet ni gav
och för framtidens krav är vi redo
Vi kan sänka vår takt och vår arbetssamhet
-byråkrater som trädda på snöre-
men ej slita ut oss i skog och på vret
-det lovar vi er som gick före
Nicke Sjödin
slet ni ut er, ni som gick före
Om spadskaftet höll och om yxan bet
såg ni chansen att få ihop något öre
Hur man svedjer ett torp eller dikar en myr,
den kunskapen gick ni i grav med
-var glada för det, ty såna bestyr
idag fick ni vänja er av med
Att arbeta mindre var aldrig ett krav
när för oss ni ivrigast stred då
-nu på vårt sätt förvaltar vi pundet ni gav
och för framtidens krav är vi redo
Vi kan sänka vår takt och vår arbetssamhet
-byråkrater som trädda på snöre-
men ej slita ut oss i skog och på vret
-det lovar vi er som gick före
Nicke Sjödin
kärlek
Kärleken mellan två äkta makar
är inte, som förälskelsen,
enbart en känsla.
Det är en djup förening
uppehållen av viljan
och långsamt stärkt av vanan.
är inte, som förälskelsen,
enbart en känsla.
Det är en djup förening
uppehållen av viljan
och långsamt stärkt av vanan.
förberedelse
Naturen förbereder oss för
döden genom ålderdomen;
den väcker så småningom
vår leda vid livet genom
sjukdomar och krämpor.
Man skulle dö otröstlig
om man inte åldrades.
döden genom ålderdomen;
den väcker så småningom
vår leda vid livet genom
sjukdomar och krämpor.
Man skulle dö otröstlig
om man inte åldrades.
i gott bevar
En gång var jag rädd för mörkret
men det är jag inte mer
Dagar, nätter, det gör ingen skillnad
jag är trygg vad som än sker
Du vakar över mig
men jag kan lova dig
om allt rämnar runt omkring oss finns vår kärlek kvar
Den har inget slut, du och jag, vi mötas åter
och du ska alltid minnas vad jag sagt
Jag är i gott bevar.
ur Kristina från Duvemåla
men det är jag inte mer
Dagar, nätter, det gör ingen skillnad
jag är trygg vad som än sker
Du vakar över mig
men jag kan lova dig
om allt rämnar runt omkring oss finns vår kärlek kvar
Den har inget slut, du och jag, vi mötas åter
och du ska alltid minnas vad jag sagt
Jag är i gott bevar.
ur Kristina från Duvemåla
tryggad
Det enda som krävs här i livet
är okunnighet och självsäkerhet.
Då är framgången tryggad.
Mark Twain
är okunnighet och självsäkerhet.
Då är framgången tryggad.
Mark Twain
öde
Åt varje människa är ett särskilt öde givet,
som man inte undgår hur man än försöker.
Det flyttar in i kroppen och i själen när man föds
och finns där sen igenom hela livet
och då kan döden inte nå mig
då kan jag äntligen får frid
för när jag godtar döden
ja, då angår den mig inte mer
ur Kristina från Duvemåla
som man inte undgår hur man än försöker.
Det flyttar in i kroppen och i själen när man föds
och finns där sen igenom hela livet
och då kan döden inte nå mig
då kan jag äntligen får frid
för när jag godtar döden
ja, då angår den mig inte mer
ur Kristina från Duvemåla
Skuggan av ett skeende
Våra föräldrar kastar långa skuggor över våra liv.
När vi växer upp inbillar vi oss att vi kan stiga ut i solen
och vara fria från dem.
Inte förrän det är för sent inser vi att vi inte har något val
i den frågan.
De finns alltid där framför oss.
Vi bär dem inom oss hela livet. I vår ansiktsform,
i vårt sätt att gå, ljudet i vår röst, i vår hud, vårt hår,
våra händer och vårt hjärta.
Hela livet försöker vi skilja oss från dem och det är först när
de är borta som vi upptäcker att vi är oskiljaktiga.
När vi växer upp förväntar vi oss att våra föräldrar
-precis som vädret- alltid ska finnas där.
Så är de borta och lämnar ett märke som ett handavtryck
på en glasruta eller en blöt puss en regnig dag,
och när de dör är vi inte längre barn.
När vi växer upp inbillar vi oss att vi kan stiga ut i solen
och vara fria från dem.
Inte förrän det är för sent inser vi att vi inte har något val
i den frågan.
De finns alltid där framför oss.
Vi bär dem inom oss hela livet. I vår ansiktsform,
i vårt sätt att gå, ljudet i vår röst, i vår hud, vårt hår,
våra händer och vårt hjärta.
Hela livet försöker vi skilja oss från dem och det är först när
de är borta som vi upptäcker att vi är oskiljaktiga.
När vi växer upp förväntar vi oss att våra föräldrar
-precis som vädret- alltid ska finnas där.
Så är de borta och lämnar ett märke som ett handavtryck
på en glasruta eller en blöt puss en regnig dag,
och när de dör är vi inte längre barn.
komma åter
Jag har alltid älskat
Guds fria natur
och varit livrädd för att bli
insatt i bur
Därför när jag dör vill jag ej
bli begraven,
ty när anden svävar fri
över haven
jag tror jag skulle våndas
i själen
om kroppen då ligger trångt
under tjälen.
Därför vill jag brännas
i elden den sköna
och att askan strös ut
i lunden den gröna.
Då kan jag komma åter
i örter rara
med doftande blommor
och hänge
Eller blir jag kanske
ett ogräs bara
men i så fall lever jag länge.
Guds fria natur
och varit livrädd för att bli
insatt i bur
Därför när jag dör vill jag ej
bli begraven,
ty när anden svävar fri
över haven
jag tror jag skulle våndas
i själen
om kroppen då ligger trångt
under tjälen.
Därför vill jag brännas
i elden den sköna
och att askan strös ut
i lunden den gröna.
Då kan jag komma åter
i örter rara
med doftande blommor
och hänge
Eller blir jag kanske
ett ogräs bara
men i så fall lever jag länge.
nyckel
Mina känslor är nyckeln
in till mig
när jag ger dig
den nyckeln
kan du komma nära mig
och dela med mig
den dyrbaraste gåva
jag har att ge dig
-Mig själv
in till mig
när jag ger dig
den nyckeln
kan du komma nära mig
och dela med mig
den dyrbaraste gåva
jag har att ge dig
-Mig själv
borta
Det är när man börjar ifrågasätta
vem som givit mest kärlek till den andre
som den riktiga kärleken försvunnit
vem som givit mest kärlek till den andre
som den riktiga kärleken försvunnit
guldglans
Det strålar som av guld
från hans vingar vida
över Cecilia och Stefan sida vid sida
Ni får uppleva tryggheten
det ger
att Guldglans Er alltid ser
moster Maj
från hans vingar vida
över Cecilia och Stefan sida vid sida
Ni får uppleva tryggheten
det ger
att Guldglans Er alltid ser
moster Maj
silvervit
Du glänsande Silvervit
med stora vida vingar
Följ med Fredrik och hans lilla svit
så resan lycka bringar
Varje dag är du med på färden
uti den stoa vida världen
moster Maj
med stora vida vingar
Följ med Fredrik och hans lilla svit
så resan lycka bringar
Varje dag är du med på färden
uti den stoa vida världen
moster Maj
våga
Att våga är att förlora sig själv
-för en stund
att inte våga är att förlora sig själv
Ole Kirkegaard
-för en stund
att inte våga är att förlora sig själv
Ole Kirkegaard
hjärt obs
Ensam bland sladdar och slangar
fjärrövervakad
ligger jag och funderar:
om elektroniken skulle paja
och en skärrad assistent komma rusande
då skulle jag önska mig
en syster från förr
med hätta och hakband
och allseende ögon.
fjärrövervakad
ligger jag och funderar:
om elektroniken skulle paja
och en skärrad assistent komma rusande
då skulle jag önska mig
en syster från förr
med hätta och hakband
och allseende ögon.
som en bro
När du är trött -när du vill fly
och oron viskar att: din dag ska aldrig gry
Jag är hos dig -känn handen kring din hand
Var stilla. Var ej rädd.
När skuggan faller kall -där du går fram
när fågeln inte längre syns, och solen dör
Jag tänder ljus, Jag tänder himlens ljus.
Var trygg. Och tro på mig.
Styr mot havet nu, segla bort
Nu är din korta stund.
Det liv du väntat på, följ vågens väg.
Se. Djupen skrämmer ej. Jag är ju här -hos dig.
och oron viskar att: din dag ska aldrig gry
Jag är hos dig -känn handen kring din hand
Var stilla. Var ej rädd.
När skuggan faller kall -där du går fram
när fågeln inte längre syns, och solen dör
Jag tänder ljus, Jag tänder himlens ljus.
Var trygg. Och tro på mig.
Styr mot havet nu, segla bort
Nu är din korta stund.
Det liv du väntat på, följ vågens väg.
Se. Djupen skrämmer ej. Jag är ju här -hos dig.
vem bryr sig
Du går där och bryr dig
plockar och fäjjar bryr dig
liten täva du bryr dig
du tittar till ibland bryr dig
tror du går långt bryr dig
andra sitter där som fån
precis som dom lite har till lån
men du är och förblir en som bryr sig
du finns i mina tankar som bryr sig.
Du går nog långt en vacker dag
förbli den du är så ger du andra nya tag.
Lasse 6/9 1994
plockar och fäjjar bryr dig
liten täva du bryr dig
du tittar till ibland bryr dig
tror du går långt bryr dig
andra sitter där som fån
precis som dom lite har till lån
men du är och förblir en som bryr sig
du finns i mina tankar som bryr sig.
Du går nog långt en vacker dag
förbli den du är så ger du andra nya tag.
Lasse 6/9 1994
finna
Kanske i ett större mörker
ska du finna vad du söker,
kanske i ditt eget hjärta
ska du hitta hem.
Bo Setterlind
ska du finna vad du söker,
kanske i ditt eget hjärta
ska du hitta hem.
Bo Setterlind
the brook
Jag börjar som en liten stillsam å
men gör ett plötsligt ystert språng
och strömmar fram bland alar små
där jag tar mig genom dalens gång.
Jag porlar muntert fram i is och tö
på färd mot flodens ström så strid
för män må komma och män må dö
bara jag ska flyta vidare till evig tid.
Lord Tennyson
men gör ett plötsligt ystert språng
och strömmar fram bland alar små
där jag tar mig genom dalens gång.
Jag porlar muntert fram i is och tö
på färd mot flodens ström så strid
för män må komma och män må dö
bara jag ska flyta vidare till evig tid.
Lord Tennyson
där
Där vägarna inte mer leder
till nya vägar.
Där floderna inte mer strömmar
för strömmandets glädje.
Där havet inte mer leker
spegeldansen med rymden,
Där molnen inte mer bildar
figurer.
Där min stämma inte mer bärs av
en vind, fram till dig.
Och där mitt öga förgäves söker finna
glädjens svar i ditt öga.
Där är min kärlek död i dig.
till nya vägar.
Där floderna inte mer strömmar
för strömmandets glädje.
Där havet inte mer leker
spegeldansen med rymden,
Där molnen inte mer bildar
figurer.
Där min stämma inte mer bärs av
en vind, fram till dig.
Och där mitt öga förgäves söker finna
glädjens svar i ditt öga.
Där är min kärlek död i dig.
simmande bekymmer
En del människor ger sina bekymmer simlektioner
istället för att dränka dem.
Mark Twain
istället för att dränka dem.
Mark Twain
snabb
Folk kommer att komma ihåg hur dåligt arbetet var utfört
långt efter det att man glömt hur fort det gick
långt efter det att man glömt hur fort det gick
fördom
Skillnaden mellan en övertygelse och en fördom är att du kan förklara din övertygelse utan att bli förbannad.
fel
Du gör fel när du berömmer en sak som du inte fullt förstår,
men värre när du klandrar den.
Leonardo Da Vinci
men värre när du klandrar den.
Leonardo Da Vinci
leda
Om det är förnuftet som formar människan,
så är det känslan som leder henne.
Jean-Jacques Rousseau
så är det känslan som leder henne.
Jean-Jacques Rousseau
flyga
Kärleken är som en fågel.
Håller du den för hårt kvävs den.
Håller du den för löst flyger den sin väg.
Håller du den för hårt kvävs den.
Håller du den för löst flyger den sin väg.
lusta
Din kärlek förmörkar din stjärna
månen går upp i mitt liv.
Min hand är ej hemma i din.
Din hand är lusta
min hand är längtan.
Edith Södergran
månen går upp i mitt liv.
Min hand är ej hemma i din.
Din hand är lusta
min hand är längtan.
Edith Södergran
tillbaka
Skymten av dig.
mer bärnnande än någon sol.
Jag stärkcer ut handen,
och tar tillbaka den igen.
mer bärnnande än någon sol.
Jag stärkcer ut handen,
och tar tillbaka den igen.
du
Du min förtvivlan och min kraft
du tog allt eget liv jag haft
och därför att du krävde allt
gav du tillbaka tusenfalt.
Karin Boye
du tog allt eget liv jag haft
och därför att du krävde allt
gav du tillbaka tusenfalt.
Karin Boye
två
En borde inte sova när natten faller på
en borde se på stjärnorna, en borde vara två.
Jeremias i Tröstlösa
en borde se på stjärnorna, en borde vara två.
Jeremias i Tröstlösa
tack
Tack för livet, tack för vänner
tack för fågelns jubelsång.
Tack för att jag ännu känner
när som våren är på gång.
Ännu hör jag vindens susning
när den rör vid trädets topp.
Och jag ser med stor förtjusning
hur en morgonsol går opp.
När jag gammal blir och sliten
och jag inga drömmar har,
när min värld är trångsynt liten,
håll mig inte längre kvar
Jag vill kunna gå i skogen
bara vara där en stund.
Drömma mig tillbaks till logen
och min ungdoms gröna lund.
När min kropp helt inflammeras
är det bara ett jag ber
låt mig slippa isoleras
där jag inga blommor ser.
Inget menlöst prat vid sängen:
Du ska se det blir nog bra.
Lämna mig ifred på ängen
när jag en gång ska åstad.
Jag vill inte har en roll i
någon trist och sjuk miljö,
inte ligga som ett kolli
bara lugnt och värdigt dö.
Varför ska vi tvingas skära
det som är naturens gång?
Nej jag vill att mina kära
minns mig med en glädjesång
tack för fågelns jubelsång.
Tack för att jag ännu känner
när som våren är på gång.
Ännu hör jag vindens susning
när den rör vid trädets topp.
Och jag ser med stor förtjusning
hur en morgonsol går opp.
När jag gammal blir och sliten
och jag inga drömmar har,
när min värld är trångsynt liten,
håll mig inte längre kvar
Jag vill kunna gå i skogen
bara vara där en stund.
Drömma mig tillbaks till logen
och min ungdoms gröna lund.
När min kropp helt inflammeras
är det bara ett jag ber
låt mig slippa isoleras
där jag inga blommor ser.
Inget menlöst prat vid sängen:
Du ska se det blir nog bra.
Lämna mig ifred på ängen
när jag en gång ska åstad.
Jag vill inte har en roll i
någon trist och sjuk miljö,
inte ligga som ett kolli
bara lugnt och värdigt dö.
Varför ska vi tvingas skära
det som är naturens gång?
Nej jag vill att mina kära
minns mig med en glädjesång
i stället för skilsmässa
Vi har alla en önskan att leva som barn och tänka mest på oss själva. Men för att bli älskade måste vi först älska.
Harville Hendrix
Harville Hendrix
väder
Konsten är inte att kunna tala om vad det blir för väder
-konsten är att ha ett paraply när det regnar.
-konsten är att ha ett paraply när det regnar.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
